Rättvisemärkt

Jag tycker att vi alla ska köpa mer rättvisemärkt, lokalodlade varor och ekologiska varor.

Du kan påverka din skola genom att:

Påverka lärare att dricka Rättvisemärkt kaffe och te på lärarrummet. När
lärarna på din skola dricker Rättvisemärkt kan de få ett diplom av
Rättvisemärkt, kontakta daniel.sommerstein@rattvisemarkt.se för mer
information. Tips om hur en arbetsplats går till väga när de vill byta till
Rättvisemärkt hittar du på hemsidan under rubriken ”Påverka din arbetsplats”.

Beställa Rättvismärkts informationsmaterial från vår hemsida. Materialet är
gratis men portot kostar. Fråga din skola om de har möjlighet att betala portot
så du inte behöver betala det själv. En del material kan också laddas hem
som PDF-filer.

Anordna en smakprovning av Rättvisemärkta som du tycker om; bananer,
juice, choklad o s v. Du kan höra med en lokal butik eller förtagen som
levererar Rättvisemärkta produkter om det finns möglighet om sponsring. Tips
för hur du anordnar en smakprovning hittas här du på hemsidan under
rubriken ”Påverka din butik”.

Arbeta för att skolmatsalen ska servera Rättvisemärkta bananer, juice, eller
någon annan Rättvismärkt produkt någon gång per termin eller oftare om det
finns möjlighet.

Anordna en utställning om Rättvisemärkt och rättvisa i skolans bibliotek eller
matsal.

Anordna en föreläsning för din klass. Föreläsningsmall och Powerpoint-serie
kan du ladda ner på hemsidan.

http://www.rattvisemarkt.se/download/webbfilm/

Kent - Nu är det på allvar

Nu har äntligen turnén med Kent börjat för min del.

Igår hände DET

Far och jag åkte till Stockholm, Globen och köade.

Men redan i kön vart det jobbigt, jag råkade komma emot med armen på någon framför, och hon klagade för sin man(?).

Sjuka människor, köar man så får man stå ut med att vara nära folk...

Väl inne på konserten så stod jag bakom nån som inte ville att man skulle kunna hålla sig i

eller att man skulle hoppa, men står man längst fram får man fanimig tåla en del skit.

Det var väl en del andra saker dem inte heller uppskattade.

Men det skiter jag i..

Dem verkade iaf helt ointresserade av konserten och stod isället och pratade, på första raden.

Kent var underbara, som vanligt med sina lasrar och sin scenshow.

Sami är ju faktiskt ganska het, och där stod jag, precis framför honom och gapade som ett fån.

Nästa konsert är på söndag i GBG.

see you there.

Ska flytta till Nyköping inom en snar framtid med.

Bara hoppas att man har råd med det också, men det löser sig.

Kent - Nedräkningen har börjat

Snart är det dags för Kent-turné

En kall och oerhört omysigt turné som visserligen kommer vara inomhus, men köandet lär vara en enda stor pina.

Kent är det stora i min värld nu.

Just det: I Min Värld.

Här kommer minsann inget gratis, och priset för Kent är att frysa som en idiot i några timmar, stå varmt inomhus för att sedan komma ut igen och frysa till is.

Men det är SÅ värt det.

Kent är allt jag lyssnar på och tänker på i musikväg.

Viktiga tankar i mitt huvud för tillfället är även boende och tåg.

Följande Kent-konserter ska jag på:

17 November i Stockholm

25 November i Göteborg

6 December i Lund

Och jag ska göra allt i min makt för att hamna långt, långt fram.

Händer inte det får jag förlita mig på att hoppa fram till staketet.

Hur som hellst ska hösten bli underbar, kanske därför jag tycker om just den här hösten.

Bifogar Kentigt foto på katten vad-hon-nu-heter

The Funeral

Begravning var det ju som bekant i Fredags.
Den var fin, allt gick bra och alla grät.
Alla utom jag o far, men det är bara för att vi är känslomässigt störda.

Efter begravning blev det buffé på nån restaurang och där serverades lax och älggryta.
Jag har aldrig riktigt tyckt om älg, det e så segt kött så man måste nästan svälja bitarna hela.
Resten av dagen spenderade vi med att fika, medans far och Mika skruvade sönder en kamera.

Jag tror jag börjar inse en del saker med livet,
och vilka dem man umgås/umgåtts med egentligen är.
Man vet aldrig vilka som är ens riktiga vänner förren man har gjort ett val i livet som får folk att visa vilka dem egentligen är.
Jag vet att det antagligen kommer bli en massa bråk om allting, men säg det till mig.

HAHA, såg förresten lite av min systers dagbok idag, där står det att hon har tråkigt, att Janne o Bella bråkar och om att min familj är konstig.
DET om något håller jag med om.
Om inte ni därute har föräldrar som har vattenkrig, jagar varandra eller bråkar om hur man använder gångertabellen?
Min far är ju lustig med, besatt i Kent, Håkan Hellström och Broder Daniel.
Men hur kul är det o vara normal?

Imorgon börjar jag dagen med gymnastik, svintråkigt är det.
Jag hatar lärarna och alla småbarnen.
Jag blir alltid irriterad och arg på mina klasskamrater, mest för att de flesta är så osmarta och inte ens anstränger sig för o tänka.
Jag ska bli en ny Alex Schulman!
Jag tycker det är synd att han lade ner sin blogg, men jag förstår det endå.
Bloggandet är ju endå ett sätt att avreagera sig, och ingen borde ta illa upp om någon skriver något elakt om en i sin blogg.
Det är väl endå bara o låta bli att läsa?
Men människan är en nyfiken varelse.

Klocka på latin är Clocca

Djävulen pratar med mig

Ibland tror jag faktiskt att Joakim är en slags djävul.
Om man läser hans blogg så är allting mitt fel, men varje gång vi träffas, pratar i telefon eller på msn är han så otrevlig han bara kan vara.
Just nu håller han på att jag träffar någon annan och det är därför jag inte vill ha honom.
Det finns en annan brud med i bilden nu med.
Hanna kallar vi henne.

Jag tror Hanna nu har sagt på Kamrat (jag e tönt, jag vet) att Joakim är det bästa jag kan få, men hon är i en klass Joakim aldrig kommer komma upp i.
Med andra ord säger hon att jag är i den lägsta klassen och mer eller mindre förtjänar en pojkvän som säger att jag är otrogen och slår mig och utnyttjar mig osv..
VAD FAN?!
Vad har hon för rätt att säga sådant?
Men i hennes press säger hon att hon är snygg, smart, tjänar mycket pengar och jobbar som modell.
WOW
Jag är INTE imponerad!
Hon säger dessutom att Joakim inte vill ha sex ofta, men jag har nyheter:
Han tror att sex är vad som håller ihop ett äktenskap och har man inte det mer än 3-4 ggr per vecka, så tar förhållandet slut.

Mer kommer, var så säkra på det

Gudar och Pajer

Idag har vi gjort paj i skolan.
Äppel, Hallon och blåbärspaj.
Äppelpajen smakade vi aldrig på, hallonpajen var flr sur för min smak, men den där blåbärspajen var underbar.
Och allt blev bara bättre av att vi fick göra våran egen vaniljsås med äkta vanilj i :)
Snart måste jag skaffa en kamera så jag kan fota allt mumsigt med.

Folk i skolan är inte kloka...
Han (vet faktiskt inte hans namn) som stod mitt emot oss kom med helt idiotiska kommentarer hela tiden och ville visa att han minsann var bäst.
Men det var faktiskt jag och Evelina, allt vi gör blir väldigt fint och ser otroligt gott ut.
Allt annat ser ut som gammal spya brevid våra bakverk.

Lisa är en jobbig typ, hon är den som är utanför alla grupperna men låtsas känna alla.
Man kan tycka det är synd om henne, men det är det antagligen inte.
För det första kan hon inte svenska, och det stör jag mig väldigt mycket på, inte för att hon inte är svensk, men jag förstår inte ens andra dialekter som Göteborska eller liknande.

Jag kommer ihåg en lektion när vi la in squash och liknande saker, då gick hon med en kniv i lårhöjd, pekandes rakt fram o gick rakt emot mig, antagligen bara för att hon ville gå förbi, mem sånt gör man inte!
Har man en kniv i handen vinklar man den neråt och går inte på folk!

En annan lektion kom hon nån timma försent, satte sig ner (inte ombytt), när vi hade gjort våra bullar och de hade svalnat gick hon omkring med en plastpåse, tog en massa bullar och sen gick hon bara hem.
om hon ska ha bullar tycker jag att hon ska baka sina egna, dem hon tog hade folk slitit för.

Annars retar jag mig allmänt på folk i klassen som sätter sig ner utan att hjälpa till med disken.
vi har en där man ställer allt i en back, skjutsar in det o stänger luckan, öppnar luckan o skjutsar ut backen igen.
Evelina och jag sliter så gott som varje gång med den där jävla disken!

Gick igenom Joakims mail till Livets ord, han ber tydligen.
och han tycker att Gud lyssnar på honom, men har vänt sig emot honom.
Jag bara skrattar åt sånt, jag kan verkligen inte förstå det här med Gud och varför man ska tillbe honom.
Vem skulle lyssna?
förmodligen bara din granne eller så som står spänt på andra sidan väggen med örat hårt tryckt emot den, nyfiken på allt ont du har gjort just denna dag, och vilja saker du önskar att du hade.
Och vad hjälper det?
Skulle barn dö då?
Skulle det finnas krig och allt annat?
Gud kommer inte hjälpa dig med något, det är bara du som kan göra så du får det bra.
Dessutom är det själviskt att be eftersom man gör det för sin egen skull.

Jag ska sätta mig nu och titta på TV och skratta åt allt som har hänt idag, och lite till.

Begravning

Bajs!
Ibland blir jag så trött på folk.
I min förra skola gick det en Malin, en ganska (oftast) så trevlig en med.
Men idag hoppar hon på mig och klagar på att jag var med på hennes avskedsfika innan hon skulle resa till England och stanna där i ett år.
Anledningen till att jag var där skulle tydligen ha varit att jag vill imponera på Carro, men jag tyckte att det bara hörde till att säga farväl till någon man umgåtts med i iaf ett år.
Det är en sjuk värld om man ska behöva be om förlåtelse bara för att man bryr sig om någon och önskar den väl.
Jag hoppas hon har det bra i sin regniga och gråa lilla engelska by.
Och hoppas för guds skull att hon inte träffar på mig igen.

Jag ska gå mina tre år här, utbilda mig till kock.
Och sen är det bäst för alla Stockholmare att de ser upp!
För här kommer jag, och jag ska vara den mest oomtänksamma Stockholmare som någonsin existerat!
Jag ska tränga mig på tunneln och stå på vänster sida i rulltrapporna!
För nu har det visat sig att det är totalt fel att bry sig om andra människor, även om man inte står så nära dem.

Om det var jag som hade rest iväg hade jag gärna sett alla jag umgicks med på min avslutningsfika.
Jag lovar att jag t.o.m. skulle ha uppskattat ifall Svampen hade varit där!

Nu till allvarligare saker...
Min farmor dog igår kl. 2, så den femte blir det begravning och sådant.
Och tack gode Gud att jag inte var där när hon dog, för då hade jag brutit ihop totalt.
Inte för hennes skull antagligen, utan för att jag är så rädd för döden.
När man såg henne ligga där utan att kunna röra sig, prata eller ens öppna munnen.
Hon kunde röra vänsterarmen, och när hon var vaken snarkade hon, men inte när hon sov.

Men man får väl ta livet som det kommer, just nu har jag ingen lust att bli allför gammal.
Men det får vi ordna till när jag blir äldre.

Godkväll gott folk!